Mår du bra?
Hej!
Ja som ni ser på bilden så är jag trött på att det är jag hela tiden som måste fråga om någon mår bra ( tolka inte detta helt åt fel håll. För jag älskar att hjälpa folk, få dom att må bra och verkligen försöka göra så att de har de så bra som det går att ha just då. ) Men när jag frågar, får inget svar eller bara ett "bra" och jag ser at du mår dåligt. Då kan jag bli irriterad, för jag försöker. Om och om igen men hen vill inte ge något svar. Så jag börjar ge upp på att fråga till hen. För får ändä inget tillbaks, och detta gäller inte bara hen, utan alla som beteer sig så. Iaf mot mig.
Och om det är så att ni måt dåligt men inte vill prata med det om mig kan ni exempel säga " jag mår dåligt men jag vill inte prata med det om dig/jag kan inte prata om det.. " Osv, ni fattar? För då vet jag att, okej du mår inte bra, men det är något jag inte kan prata med dig om.
Jag vet inte riktigt vad det här blev för knasigt inlägg. Men jag vill fortfarande kunna hjälpa mina kompisar/folk, bara för att jag mår så jäkla bra av att min omgivning mår bra!
Tvångstankar
Hej!
Har ni tvångstankar? Det har jag i vilket fall..
Och dom tvångstankarna jag vet att jag har är - Jag säger prosit vaaarje gång jag hör någon nysa, oavsett om jag säger det tyst eller högt. Och samma sak, om ingen säger prosit till mih säger jag prosit till mig själv.. hel knas
- Om jag tex sitter på en buss och jag vet att snart kommer antingen någon trycka på stoppknappen eller så ändrar den hållplats på skylten, då räknar jag alltid .. 3..2..1.. Nu.. Och det brukar funka, samma sak om några pratar med mig sen pausar lite.. 3..2..1.. Och där började den personen prata igen..
- Varje gång jag kommer hem säger jag hallå! Om jag vet att någon är hemma säger jag i normal ton, men om jag inte vet skriker jag det för att se om någon är hemma.
Sen har jag även några andra som jag inte kan dela med mig av. Jag har inte så många läsare, men dom få jag har.. Har ni några tvångstankar?
Varför säger vi "vi ska träffas… " när vi inte kan hålla det?
Hej!
Ni kommer ihåg precis innan sommaren,eller på skolavslutningen när alla sa "vi måste träffas nu under sommarlovet, hålla kontakten och allt vad det nu är.." Jag sa så, hände det? Nja. Några få styckna kanske, några enstaka.. Men dem andra jag sa det till träffade jag aldrig under sommaren (och vissa har jag inte träffas nu heller).. Jag tycker det är jättesynd att det är så, för jag vill träffas och så, men jag är sämst på att fråga och jag är sämst på att märka när folk vill träffas.. Jag är ledsen om jag sa "vi ska ses i sommaren" om jag inte höll det, men som sagt.. så var jag ju sämst på att höra av mig.
Även nu när jag går i gymnasiet så sa nästan alla "vi måste fortsätta hålla kontakten.. bla bla bla"ni fattar vad jag menar? Idag är det inte många som jag håller kontakten med. Alltså visst vissa av dem går i min skola, och då säger man ju hej när man möts i skolan, men det blir inget mer än så. Och kan inte riktigt säga att det är "att hålla kontakten".. Det är synd för vissa hade jag ändå en bra/hyfsad kontakt med i högstadiet. Nu har jag kontakten med typ, några få ibland..
Som min kompis (Bella ) som även hon skrev att hon tappat kontakten med alla i gamla klassen.
Vissa personer bryr jag mig helt ärligt inte om längre, dom bara var där i klassen, typ. Men vissa saknar jag extremt mycket att gå med, träffa varje dag osv..
Här kanske det är nån som inte är med på bilden.. Men ja, här var min gamla klass.
Du behöver inte träna inför sommaren,jag lovar!
Hej!
Måste jag vara smal för att vara snygg? NEJ
Nuförtiden är nästan alla utseendefixerade, ska vara smala, ska träna till alla somrar för att få dendär perfekta kroppen,så att man kan vara på stranden, vara nöjd över att man tränat ena halvåret för att kunna visa upp kroppen i tre månader för att sedan "vila" i några månader för att sedan börja träna efter nyår igen inför dendära kroppen ni vill ha. Att vid varje nyår har man som nyårslöfte att bli smal,träna minst tre gånger i veckan och bli nöjd. Hur många har inte gjort så vid nåyr,sagt att dom ska börja träna inför beachen .... Jag har även gjort så jag,så inte heller här är jag något bra exempel.
Men jag tycker att alla borde vara mera nöjda med sig själva, ni är fina. Jag lovar ni är fina,det är bara ni som är onöjda ( oftast för att man pratar om sig själv). Ni behöver inte träna er fina, ni behöver inte ha den perfekta kroppen. Er kropp är fin och det är hur du är byggd. Att ha kurvor är inget fel, eller att vara rak är inte heller något fel. Alla är fina som dom är, alla har sina bra och dåliga sidor, men det som du tycker är dåligt med dig själv tycker andra är bra med dig.
Alla är olika bygga och alla har olika kroppar,höfter, axlar rumpa och allt annat på din kropp.
Ni ALLA är fina som ni är,kom ihåg det när du har en dålig dag, eller när du vill säga något dåligt om dig själv. Du är fin oavsett vad andra säger.
Jag är inte perfekt
Det är egentligen så fel att jag håller på att skriva såhär,för jag kan inte säga det här om mig själv. Jag kan prata åt andra men inte åt mig.
"Gamla" och nya klassen - 9b/Esb13
Hej igen!
På twitter finns alla mina depptweets, alla tweets om min "gamla" och nya klass. Och nu tänkte jag ta upp dethär med klassen.
På twitter låter det som om jag hatar min gamla klass. Att jag aldrig vill se de igen och att allt sög i den klassen. Nej så är det verkligen inte. Jag har gått med vissa i klassen från fyran till nian,vissa från sexan till nian osv. Jag har lärt känna världens finaste personer där. Inte alla, det kan jag inte säga för då ljuger jag. Men några styckna finns det allt. Men om jag säger såhär. Jag har inte vart och är inte den mest populära, inte ens i närheten, och det är jag fortfarande inte. Jag har varit mobbad, utstött, mobbat själv (förlåt) och sånt där. Under sjuan blev jag mobbad och utstött och hela den skiten, mådde dåligt. Ville bort. Men sen i åttan/nian blev det bättre,fast ändå inte. Jag blev inte mobbad, men det var ändå jobbigt för det hade blivit som en "mur" mellan mig och vissa andra. Och visst hade jag kompisar där som lyssnade och stöttade. Men aldrig som här i min nya klass.
Dom jag är med nu i min nya klass lyssnar och stöttar mig, alltså har berättat vissa saker för dom som vissa andra inte vet som jag känt längre än dom i min nya klass. Att jag sa vissa saker kändes bra,för jag visste att dom lyssnade och höll det hemligt. Det var läääääänge sen jag mådde bra i en klass. Visst jag har bara gått några månader med dom här i klassen, men det känns såå mycket bättre.
Sen ser man även vilka som är ens "riktiga" vänner när man går ut skolan, säger att man ska träffas ofta, att man inte ska tappa kontakten och allt. Men man ska inte säga något sånt förens man kan bevisa det. Några har gjort det, andra inte. Men i dagens läge gör det inte så mycket att några styckna inte hör av sig, för jag mår bra och vill dom vara med mig/ta kontakt med mig så gör dom det. Och jag är inte den som säger nej.
Det här blev ett rörigt inlägg
Varför har vikten sådan stor betydelse?
Hej!
Förut hade jag den här bloggen som en vardagsblogg där jag skrev om ja, min vardag, vad jag gör och såntdär nivet? Men tänkte ha denna blogg som en blogg där jag skriver ibland,om något speciellt jag vill säga. Någon åsikt jag har, mina känslor. Ja ni vet.
Men tänkte ta upp något som är något känsligt för många.
Vikt
Hur många gånger har ni inte känt er onöjda med er kropp, siffran på vågen, kläderna som vi inte vill ha för att kläderna är för tighta/små osv.
Jag tror nog alla ni har känt det någon gång,right?
Jag stod och pratade med några kompisar idag om varför vikten har sådan stor betydelse. Nu gäller det här mest tjejer,men det finns även killar som är såhär. Men att killar kan tex. lyfta/bära varann eller chansa på vikten utan att dom blir sura över chansningen över vikten. De tycker inte det är någon big deal att säga hur mycket man väger,men när det kommer till tjejer jag säger inte alla tjejer men de flesta. Att chansa på en tjejs vikt kan man inte göra. Inte heller bära/lyfta, inte kommentera vikten. Och tjejen säger absolut inte hur mycket hon väger för det kan man ju inte. Absolut inte! Att ha tighta kläder går ju inte om man är onöjd med kroppen och utseendet.
Det är många också som även tycker att dom är stora/tjocka. Men ni är förmodligen inte det,bara ni som säger det. Kanske ett dåligt självförtroende eller bara hur du ser på dig själv. Men ni alla som läser detta är förmodligen inte tjocka/stora, ni är säkert jättefina både utsida som insida. Och jag är absolut ingen perfekt exempel på vad jag precis har skrivit. Har exakt samma problem,men det är enklare att prata åt andra än att prata om sig själv.
Sen finns det ju även dom som känner att dom är för smala,väger för lite, inte kan gå upp i vikt osv. Det är förmodligen minst lika jobbigt att känna så. Eller att bli kallad olika saker,utryck bara för att man ser ut som man gör. Att bli kallad "anorexiabarn" är lika hemskt som att bli kallad "fetto". Att bli kallad saker gör det absolut inte bättre på något sätt. Om det är någon som kallar er någonting, ta inte åt er. Jag vet att det är svårt att låta bli. Men tänkt verkligen på att inte ta åt sig av något elak för det kanske stärker ditt självförtroende litegrann, och någon dag kanske du kan säga att du är stolt över din vikt, siffran på vågen och hur du ser ut?
Men som sagt,jag är inte det bästa exemplet eftersom jag är en sån som inte säger hur mycket jag väger,till någon Jag tror ingen vet längre hur mycket jag väger,har inte sagt det på ett bra tag.
Du som läser,just du. Du är fin och kom ihåg det!
Alla ni som orkat läsa detta,yey vad bra,för det var inte meningen att det skulle bli så långt..
